Kvinnlig rösträtt i Sverige

Den 24 januari 1921 fick svenska kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. Det var kulmen på decennier av organisering, debatt och motstånd, en kamp som förändrade Sveriges demokrati i grunden. Men vägen dit var allt annat än given.

Vad innebar kvinnlig rösträtt?

Kvinnlig rösträtt innebar att kvinnor fick samma demokratiska rätt som män att rösta och kandidera i val. I Sverige innebar det:

• Rösträtt i riksdagsval från 1921
• Rätt att kandidera till riksdagen
• Ett erkännande av kvinnor som fullvärdiga medborgare

Sverige var inte först. Finland införde kvinnlig rösträtt 1906 och Norge 1913. Den svenska kampen tog över 50 år.

Motståndet mot kvinnlig rösträtt

Motståndet mot kvinnlig rösträtt var utbrett och kom från flera håll. Konservativa politiker argumenterade att kvinnors plats var i hemmet. Riksdagen avslog rösträttsförslaget sex gånger mellan 1902 och 1918.

Genombrottet 1919–1921

I maj 1919 röstade riksdagen ja till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Beslutet trädde i kraft 1921, och i september det året gick svenska kvinnor till valurnorna för första gången. Fem kvinnor valdes in i riksdagen i det första valet.

Från rösträtt till jämställdhet

Rösträtten var en milstolpe men inte slutmålet. Att förstå denna historia är avgörande för att förstå dagens jämställdhetsfrågor. De rättigheter vi tar för givna idag var aldrig självklara, de vanns genom organisering, mod och uthållighet.